Renovering av cementkvarn
Axeltappen som var 914 mm lång och 914 mm i diameter utgjorde en del av en cementkvarn i Lafarges fabrik i Skottland. Man hade kunnat demontera kvarnen och transportera bort axeltappens komponenter för ombearbetning, men eftersom kvarnbyggnaden är helt sluten skulle detta alternativ ha inneburit att man hade varit tvungen att ta bort taket för att få ut komponenterna. I stället skred Metalock Engineering till verket och slutförde lagningen på plats på kortare tid än vad det skulle ha tagit att demontera axeltappens konstruktion i kvarnen.
Orbital svarvning
Detta lyckades man med genom att installera en specialkonstruerad maskinbur för orbital svarvning på ett oskadat radieområde och ställa in ett referenssystem för bearbetningen av axeltappen som skulle fräscha upp ytan. Därefter utfördes en polering med hjälp av samma orbitala utrustning, där verktygshuvudet roterar runt axeln i stället för att det är axeln som roterar. Sedan gjorde man ett par verktygsjusteringar för att återbearbeta radierna i axelns ändar så att de skulle smälta in i den nya diametern. Radierna polerades sedan lätt. När den nya diametern hade fastställts gjöts och bearbetades ett nytt lager i vitmetall av ett externt företag och monterades av Lafarge. Därefter följde en lyckad driftsättning av cementkvarnen.
Efter att problemet i Dunbar hade lösts inträffade en liknande händelse i en kvarn i Lafarges cementfabrik Westbury Cement i Wiltshire, Storbritannien. Man kontaktade Metalock Engineering som vidtog en snarlik åtgärd på en axel med liknande dimensioner som den i Dunbar. Men eftersom den här axelns tätningsytor uppvisade skador måste man först bearbeta ytorna för hand och förstora axelns diameter genom svetsning så att den låg över det nominella värdet. Sedan utförde man orbital svarvning för att återställa de ursprungliga dimensionerna. När detta var klart anpassade man den orbitala utrustningen med de återskapade diametrarna som referenssystem och bearbetade axeltappen så att den fick en fin yta. Därefter polerade man alla bearbetade ytor. Sedan tillverkades och monterades ett nytt lager i vitmetall som passade till den ändrade diametern, och kvarnen kunde återgå i drift.
